| Till minne |
|
En kall nos
|
| Rossie |
| 1973-1986 |
| Rossie var min första hund. En mörk sobelcollie med ett underbart temperament. Jag hoppas kunna lägga in någon bild på henne framöver. |
| Marwins Merrion Man |
| "Charlie" |
| 850218-970302 |
| Min andra hund , Charlie en underbar colliehane som jag saknar än idag. Han lärde mig så mycket! |
|
|
| Marwins Z´Ann-Marie |
|
"Zunny" |
| 960129-060721 |
| Min snälla och trogna hund. Ville alla väl. Att bli klappad det var det bästa du visste. Och naturligtvis våra skogs- och strandpromenader. Du gav så mycket tillbaka, vi saknar dig så.
|
| Zunny i bokskogen, på bilden är hon 8 år. |
|
|
| Zilla och Zunny sommaren 2005. |
|
|
| Marwins Merzilla |
| "Zilla" |
|
040907 -090605 |
| Mattias hund, som tyvärr inte fick bli så gammal pga sjukdom. Mattias och Zilla gick flera kurser tillsammans på Falkenbergs brukshundklubb. |
|
Bl a tränade de agility som
Zilla älskade.
|
|
|
|
|
|
Jag har valt att låta länken finnas kvar till agility, för att på så vis återspegla den glädje som fanns mellan Mattias och Zilla. |
|
Regnbågsbron
|
| Det finns en bro som förbinder Himlen och Jorden. |
| Den kallas för Regnbågsbron på grund av dess många vackra färger. |
| Alldeles bredvid Regnbågsbron ligger ett land med vattendrag, kullar och dalar med mjukt, friskt gräs. |
| När ett älskat husdjur dör kommer det till denna plats. Där finns alltid mat och vatten, och varmt vårväder. De gamla och svaga djuren blir unga igen. |
| De som blivit skadade blir hela igen. De leker med varandra hela dagarna. |
| Men det är en sak som saknas. De är inte tillsammans med den speciella person som älskade dem på Jorden. Så varje dag springer de runt och leker, tills en dag kommer då de plötsligt slutar leka och tittar upp. |
| Deras nosar sniffar, öronen spetsas och blicken skärps och plötsligt lösgör sig en från gruppen. Du har blivit upptäckt och när du och din speciella vän möts samsas ni i en glädjefylld omfamning som varar för evigt. |
| Ditt ansikte blir smekt om och om igen, dina händer smeker det älskade huvudet och du tittar än en gång in i ögonen på ditt trogna husdjur som så länge saknats i ditt liv men aldrig i ditt hjärta. |
| Sedan går ni över Regnbågsbron tillsammans, för att aldrig mer skiljas. |
| Okänd författare |